Den föreslagna insatsen gäller stöd till FN:s humanitära samordningsorgan OCHA:s (UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs) verksamhet på land- och regional nivå i linje med dess nya strategiska plan för 2018-21. OCHA är en entitet inom FN-sekretariatet, som har av FN:s generalförsamling (resolution 46/182, december 1991) erhållit ett mandat att stödja samordning av humanitär respons. Den verkar globalt genom sitt huvudkvarter i New York och Geneve, 29 landkontor och sex regionala kontor. Den FN-ledda humanitära samordningen är en prioriterad fråga för svensk humanitär politik. Sverige har sedan grundandet av OCHA bidragit både med ett stort finansiellt och ett viktigt politiskt stöd. Sverige är idag efter USA och Storbritannien den tredje största givaren till OCHA och Sidas stöd har på senare år stått för cirka hälften av det totala svenska bidraget. Sverige är också en av de största givarna till OCHA:s humanitära fonder, både landfonderna (CBPF) genom Sida och den centrala nödfonden (CERF) genom bidrag från UD. OCHA verkar i en global humanitär miljö där de humanitära behoven och komplexiteten ständigt ökar. I 2018 är 136 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd i 25 länder, av vilka de flesta är i konflikt. Trots att den humanitära finansieringen totalt sett har ökat växer gapet mellan finansiering och behov. Under senare år har enbart dryga hälften av behoven finansierats och i 2018 vädjar man om sammanlagt om 22,5 miljarder dollar för att svara upp mot de FN-ledda gemensamma responsplanerna. Samtidigt måste systemet förhålla sig till allt fler förlängda och kroniska kriser, ofta på grund av avsaknaden av hållbara politiska lösningar. Komplexiteten av kriserna fördjupas ytterligare av klimatrelaterade risker och naturkatastrofer. Även det humanitära systemet ändras och diversifieras i takt med att en allt större del av responsen hanteras av lokala, nationella och regionala aktörer. Mot ovan beskriva globala humanitära kontext OCHA:s mervärde bedömer Sida att behovet av effektiv humanitär samordning är fortsatt mycket stort. Därför är ett fortsatt stöd till OCHA:s samorning i fält motiverat. De samordningsmekansimer som OCHA tillhandahåller är en förutsättning för en behovsbaserad, välprioriterande kollektiv respons. OCHA:s mervärde som humanitär aktör utgår från dess unika mandat, där den som icke-operativ aktör kan agera som en oberoende facilitator och samordnare mellan de humanitära organisationer som deltar i en respons, både internationella och nationella. - Samordningsfunktionen innefattar bland annat den årliga planeringscykeln, där OCHA för samman sektorgrupperna (sk. klustren) för att analysera behovsbilden för att sedan ta fram en gemensam humanitär responsplan (Humanitarian Response Plan, HRP). De gemensamma responsplanerna är ett viktigt led i att prioritera de mest akuta behoven och på så sätt även utnyttja knappa finansiella resurser på ett effektivt sätt. Sida erfar att genom OCHA:s och i vissa fall starka humanitära koordinatorers (Humanitarian Coordinator, HC) insatser har responsplaner blivit mer prioriterande och till större grad begränsade till livräddande insatser. Samtidigt finns det fler exempel på att gemensam planering med utvecklingssystemet, som i längden kan bidra till att minska humanitära behov. - I sin roll som oberoende facilitator kan OCHA också agera å det humanitära systemets vägnar mot myndigheter och militär, och på så sätt till exempel förhandla om humanitärt tillträde. Detta kan innebära både förhandling om passage för enskilda hjälpinsatser över konfliktgränser, om större regelverk kring tillträde, eller exempelvis frågor kring registrering av organisationer och arbetstillstånd för humanitär personal i länder där myndigheter på så sätt skapar hinder för en effektiv respons. Den här typen av samlade insatser är av stor betydelse i den allt mer restriktiva miljö som organisationer arbetar i. - Ett ytterligare exempel på den unika kompetens som OCHA tillför är dess informationsprodukter och data-analys, som används som verktyg för operativa beslut och underlag för humanitärt påverkansarbete. Sida bedömer att OCHA:s mervärde kommer under kommande år ytterligare öka i takt med att den strikt sektorbaserade responsen blir mindre relevant i förlängda kriser, och inte minst genom att flersektoriella modaliteter som kontantbaserade stöd vinner mark. Denna insats bygger vidare på tidigare års stöd till OCHA och särskilt det avtal som Sida haft med OCHA under den tidigare strategiperioden 2014-18. Det utgångna avtalet inkluderade två-åriga finansieringsåtaganden för att bidra till förutsägbarheten av OCHA:s finansiering. Flerårig finansiering är särskilt värdefullt för OCHA, vars budget består primärt av löner. Det nya avtalet som föreslås är fyraårigt i linje med OCHA:s strategiska plan 2018-21. Insatsen är uppdelad i två komponenter. Den huvudsakliga komponenten består av stöd till OCHA:s land- och regionala kontor och kompletteras av ett mindre metodstöd till Gender Standby Capacity Project (GenCap) och Protection Standby Capacity Project (ProCap), som OCHA-står värd för. 1. OCHA:s land- och regionala kontor Stödet till OCHA:s fältkontor ges icke-öronmärkt till kontorens verksamhet i enlighet med OCHA:s strategiska plan och den årliga verksamhetsplanen och budgeten (OCHA Plan and Budget). Fältkontoren bidrar till alla fem av OCHA:s kärnfunktioner genom att: (1) samordna den kollektiva humanitära responsen, inklusive genom gemensamma behovsbedömningar och responsplaner; (2) bidra med informantionsprodukter och analys; (3) driva påverkansarbete för att skydda drabbade människor och förhandla humanitärt tillträde, (4) bidra till humanitär policy och (5) mobilisera humanitär finansiering. Insatsen kompletterar Sidas stöd till de humanitära landfonderna (ref. 52040531) som också hanteras av OCHA:s landkontor men finansieras direkt ur givarmedel till fonderna. Sida genomför årligen en humanitär allokeringsprocess, vari samtliga humanitära kriser analyseras utifrån de humanitära behoven och där de mest relevanta av strategiska partnerorganisationer att svara upp mot identifierade behov utväljs. Det nu aktuella stödet till OCHA baseras därigenom på Sidas humanitära allokeringsprocess, vilken färdigställdes under slutet av 2017. Det föreslagna stödet till OCHA:s land- och regionala kontor är 118 miljoner kronor i 2018 och föreslås fördelas enligt nedan. Landkontor, totalt 84 miljoner kronor: Afghanistan 3, Burundi 1, Kamerun 4, Centralafrikanska republiken 5, Tchad 4, Colombia 2, DRK 7, Etiopien 2, Haiti 1, Irak 3, Libyen 1, Mali 4, Myanmar 2, Niger 4, Nigeria 4, Pakistan 3, Palestina 4, Filippinerna 1, Somalia 5, Sydsudan 5, Sudan 3, Syrienkrisen 10 (inklusive Regional HC's Office, Syrien, Turkiet, Libanon och Jordanien), Ukraina 1, Jemen 5. Regionala kontor, totalt 14 miljoner kronor: Asien (Bangkok) 4, Södra och östra Afrika (Nairobi) 2, Mellanöstern och Nordafrika (Amman) 2, Stillahavsregionen (Suva) 1, Västra och centrala Afrika (Dakar) 4, Latinamerika (Panama) 1. Av stödet till Asien-kontoret kommer 2 miljoner fördelas till OCHA:s verksamhet i Nordkorea. Ett särskilt bidrag på 20 miljoner kronor föreslås att avtalas och utbetalas som oallokerat stöd, som OCHA kan använda under året för plötsligt uppkomna, kraftigt förvärrade eller underfinansierade kriser. De oallokerade medlen regleras genom avtalet som fastställer att OCHA ska inkomma med kompletterande underlag som skriftligen ska godkännas av Sida före medlen kan nyttjas av OCHA. Innanför bemyndiganderamen föreslås ett bidrag om 25 miljoner kronor för 2019, 5 miljoner kronor för 2020 och 5 miljoner kronor för 2021. De slutliga bidragen för 2019-21 kommande definieras som en del av Sidas årliga, behovsbaserade allokeringsprocess och kräver separata beslut och avtalstillägg, under förutsättning att riksdagen anvisar nödvändiga finansiella medel. 2. GenCap och ProCap Stöd till GenCap och ProCap föreslås med 7 miljoner kronor för 2018, av vilka 4 miljoner kronor fördelas till GenCap och 3 miljoner till ProCap, i enlighet med den årliga GenCap-och ProCap-appellen. Syftet med projekten är att skicka ut tekniska rådgivare inom gender och skydd till stöd för den kollektiva humanitära responsen på landnivå. Uppdragen har ett systemfokus och verkar inom ramen för etablerade samordningsmekanismer, och kan därför ses som ett tematiskt komplement till stödet till OCHA. OCHA kommer inom kort inkomma med ett nytt strategiskt ramverk för GenCap och ProCap. Sidas bidrag avser att täcka kostnaderna för de utsända experterna genom vidareförmedling till Norska flyktingrådet (NRC), som ansvarar för administrationen av expertrostern och uppdragen. Vad gäller utbetalningar bedömer Sida att samtliga medel för OCHA:s land- och regionala kontor ska utbetalas omgående. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Enligt OCHA används Sidas tidiga bidrag i nära anslutning till utbetalningen. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms därför motiverat. Medel till GenCap och ProCap (7 miljoner kronor) betalas ut först efter att OCHA inkommit med kompletterande underlag i form av ett slutligt strategidokument, slutlig appell för 2018, och ett för Sida godtagbart utkast på resultatsramverk och en uppföljnings- och utvärderingsplan. Det sistnämna bedöms vara tillgängligt under andra kvartalet 2018, alltså beräknas utbetalning ske senast i juni. En senare utbetalning är motiverad eftersom det handlar om ett metodstöd, dvs. är inte av livräddande karaktär. Avtalsutkastet har tagits fram i samråd med ansvarig jurist på JUR och bygger på tidigare avtalsformat kompletterat med en ny reglering av parternas ambition att motverka anti-korruption. Skrivningen i artikel 11 skiljer sig åt i några avseenden jämfört med Sidas avtal med OCHA om stödet till de humanitära landfonderna (se beslut 2018-000231). Skillnaderna avser rapportering av ärenden och ansvaret för utredningar vilka regleras något olika beroende på om FN:s interna regelverk för Sekretariatet gäller när OCHA har ett samlat ansvar för genomförandet (såsom i det föreslagna stödet) jämfört med rollen som koordinator inom FN-systemet vad gäller landfonderna genom vilket ansvaret är fördelat på de implementerande organisationerna. Som stöd för den föreslagna lydelsen har OCHA delat gällande regelverk för Sekretariatet mot antikorruption (beslutat Sept 2016: ”United Nations Anti-Fraud and Anti-Corruption Framework” ) och även delat det interna regelverket för upphandling som gäller för hela FN-systemet (”United Nations Procurement Manual, revision 7”Juli 2013). Sida bedömer att regelverken är tillfredsställande. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013 (när så är motiverat). Denna insats har förlängts med 1 år och Sida har tillskjutit nya medel om SEK 125 miljoner. Insatsen har samma mål som ovan och har förlängts för att anpassa sig till OCHAs nya strategiska plan samt invänta MOPANs alla rekommendationer. Insatsen löper under perioden jan - december 2022.

The contribution consists of support to the UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA) through funding to its country and regional offices. The contribution also includes support to the IASC Gender and Protection Capacity Project (GenCap and ProCap). The intervention has been extended to cover a financial support o SEK 125 million for the time period of jan - dec 2022. The goals of the intervention remain the same.

The overall objective of the intervention was to support OCHA's field offices to deliver on its mandate to save lives and protect people in humanitarian crises by ensuring the coordination of emergency response and by advocating for effective and principled humanitarian action. The intervention aimed to contribute to: 1)needs-based, rapid and effective humanitarian response; 2)increased protection for people allocated by humanitarian crises and greater respect for international humanitarian law and humanitarian principles; 3)empowerment of crisis affected people; and 4)strengthened capacity and effectiveness of the humanitarian system.